alltid detta krångel med "triggers"! dessa kraftfulla utlösare för vårt dåliga humör, ända upp till djupa ångesttillstånd och depressioner, är inte roliga, och även om man kan tänka "tja" om det förstnämnda, är smärtsamma och störande panikattacker, utlösta av en speciell eller flera triggers samtidigt, under sin kulmen ren skräck, kroppen lider kval, och den som drabbas blir i ett akutskede överväldigad av en enorm hjälplöshet ....

det "fantastiska" spontana rådet och talesättet från andra: "tänk nu bara på något fint" är sällan enkelt och föga hjälpsamt .... det krävs övning för att återställa hjärnans dator, det vill säga: att styra in våra tankar på nya banor, för att landa i här och nu och framför allt för att stanna i nuet

triggers är alltid det förflutna, vi bär alla på diverse sådana, och hur skulle det kunna vara annorlunda: det är vi! det är vårt hittillsvarande varande, våra upplevelser ....

nu gäller det att inte heller låta dessa triggers påverka framtiden, men det är lättare sagt än gjort, och ja: det är möjligt!

att helt undvika triggers kan vara mycket hjälpsamt under en tid: man går ur vägen för vissa situationer ... ofta ett viktigt steg, men en specifik utlösare för personlig stress kan också plötsligt lura runt nästa hörn, vilket - enkelt sagt - inte betyder något annat än att vi lever, att livet är rörelse, att vardagen helt enkelt inte är så vardaglig, utan ofta överraskande .... och vad gör man då?! där står till exempel någon framför en, som man till varje pris ville undvika eftersom "den personen inte gör en väl", och som den fördömda slumpen vill, kommer vi inte undan just detta förnyade möte ... och även om vi skulle kunna fly i det ögonblicket: triggern har redan gjort sin verkan ...

då verkar det mer meningsfullt att i princip acceptera sina triggers, att erkänna dem som en del av oss själva och sedan: lära sig att observera dem väl, låta triggerna bli mindre och mindre, skapa motpoler, stärka sig själv!

.... att triggers elimineras helt är till en början ett löfte som inte går att hålla, ett löfte som vi personligen med vårt samaki-terapeutiska utbud aldrig skulle ge, och som slår omkull människor totalt precis när de tror att de "har övervunnit allt" - vid nästa panikattack - och gör dem än mer nedstämda, det kostar mycket personlig energi och gör en dessutom "livstrött"

vi rekommenderar små steg, acceptans, medvetenhet och egenkärlek, reiki, coaching, interaktiv hypnos, typanpassade meditationer - detta resulterar i ny kraft, helande på många plan, ny livsglädje och en befrielse från gamla mönster, för så erkänner vi oss själva som en underbar mångfasetterad helhet, där den ena eller andra triggern visserligen utgör en liten mosaikbit, men som av så många färgglada färger och gamla såväl som nya vackra intryck hänvisas till sin plats: det förflutna